(Common Female & Male)
(Photo: © Johnny Jensen)
 

Du kan sponsra denna sida med din logo + länk.

Sutare
Mer Bilder
Se videoklipp
Common names

Ordning karpfiskar
Cypriniformes
Denna ordning är den näst artrikaste av alla fiskordningar. Den består av 6 familjer med 256 släkten och ca 2.422 arter varav flertalet lever i sydöstra Asien. I Europa finns endast 2 familjer med ca 80 arter.

Familj karpfiskar
Cyprinidae
Fiskar med varierande kroppsform, antingen långsträckta eller mer kompakta med hög, rundad rygg. endast 1 rygg- och 1 analfena. Flertalet arter ger ett silverglittrande intryck då de spritter i vattnet eller välver i ytan genom att ljuset reflekteras. Saknar tänder men är i stället försedda med 1, 2 eller 3 rader tänder i svalgbotten och en hornplatta i svaljtaket eller översta delen av matsmältningskanalen. Vidare kännetecknas familjen anatomiskt med en oftast i 2 kamrar uppdelad simblåsa, som står i förbindelse med innerörat och ger en förbättrad hörsel. Hanarna och hos vissa arter även honorna utbildar under lektiden pärlliknande vårtutskott på framförallt huvudets och framkroppens hud. Familjen finns med ca 194 släkten och ca 2.070 arter i Eurasien, Nordamerika och Afrika. Det är världens artrikaste fiskfamilj, men i Europa förekommer endast 9 släkten och ca 80 arter. Samtliga arter lever i sötvatten, men några har anpassat sig till bräckvatten, särskilt i Östersjön.

Kännetecken: En bronsfärgad, säsongsvis sotsvart fisk med små, fina fjäll, grönaktiga fenor, en skäggtöm vid var mungipa och röda ögon. Ibland uppträder den i en gyllene varietet, s k guldsutare. Den kan bli 70 cm lång och nå 4,8 kg i vikt. I Östeuropa ca 9 kg.

Utbredning: Österut genom Sibirien till Lena. Söderut till Medelhavet inkl Sardinien och Sicilien, östra Jugoslavien och Grekland, norra Turkiet, Georgien, norra Iran, Kazakhstan och Mongoliet. I Europa mångenstädes inplanterad, bl a i finska sjöar och havsvatten. Införd till Åland.

Förekomst i Sverige: Sutarens spontana utbredning synes omfatta Skåne, västra Blekinge, södra och östra Småland, Öland, Gotland, Göta älv, Vänerns vattensystem i Västergötland, Dalsland (möjligen inplanterad) och Värmland; Östergötland, Södermanland och Uppland (med Mälaren) bl.a sjön Skogsviken som ligger några km utanför Norrtälje. Sjön har en mycket liten förbindelse med Östersjön genom Hattsundet., östra skärgårdsområdena samt möjligen södra Dalarna. Artens förekomst norr om Dalälven torde tillskrivas inplanteringar.

Miljö och vanor: Sutaren är de näringsrika sjöarnas fisk, men den finns även i lugnt rinnande vattendrag. Vegetationsrika, rätt grunda sjöar, gölar och åar med gyttjig botten och hög temperatur är dess hem. Den lever också i bräckvatten i Östersjön och går på kontinenten upp i bergen till ca 1.600 m ö h. Sutaren döljer sig nere vid botten bland det grumliga vattnets växter, där den huvudsakligen under natten i smärre sällskap och med loja rörelser söker sin näring. Ibland kan den gå i ytvattnet, över vilket den kan göra smärre hopp under jakten. Vintern tillbringar den i dvalliknande tillstånd nere i dyn. Sutaren är förvånansvärt härdig, tolererande både låga syrehalter och höga vattentemperaturer. Den överlever länge efter att ha tagits ur vattnet.

Föda: Sutaren livnär sig av maskar, mollusker, kräftdjur och insekter, särskilt mygglarver, varvid även växtämnen slinker med. Ibland jagar den yngel och småfisk.

Fortplantning och tillväxt: Vid 2-3 års ålder blir sutaren könsmogen. Den leker i flera perioder i juni-juli, ibland i aug, över strändernas grunda vattensjuka ängar. En fullvuxen hona producerar ca 600.000 gröna ägg. De klibbar fast på växter och brukar kläckas efter ungefär 1 vecka. Ynglen hänger kvar på underlaget några dygn tills gulesäcken absorberats. Sedan går de på planktonjakt. Tillväxten sker ungefärligen enligt följande schema: 1 år 8 cm, 2 år 15 cm, 3 år 21,5 cm och 4 år 27 cm. I regel väger sutaren 1 kg efter 5 till 6 år.

Livslängd: 10 år.

Användning: Sutaren är en fin matfisk men har egendomligt nog ej fått något större marknadsvärde. Den brukar mest tas i ryssjor.

Andra namn: Lindare och skomakare.