Fläckpagell
Se bilder
Common names

Du kan sponsra denna sida med din logo + länk.

Ordning abborrartade fiskar
Perciformes
En morfologiskt och även ekologiskt heterogen grupp fiskar. Några oftast gemensamma karaktärer för ordningens arter är taggiga fenstrålar, 2 ryggfenor, saknar fettfena, har simblåsa, stjärtens fenstrålar aldrig flera än 17 men oftast färre.
Denna ordning är den artrikaste bland alla vertebrater. Den omfattar 150 familjer, ca 1.367 släkten och ca 7.791 arter. Av de många familjerna är smörbultarna (Gobiidae) artrikast med minst 1.500 arter, följd av munruvare (Cichlidae) med 680 arter och läppfiskar (Labridae) med 500 arter.
Ca 3/4 av ordningens arter lever utefter tempererade och tropiska havskuster. De övriga är oceaniska eller levande i sötvatten.

Familj havsrudor
Sparidae
Fiskar med hög, från sidorna sammantryckt kropp ehuru långsträcktare än havsbraxarna. Den enda ryggfenan löper längs större delen av ryggen och dess främre del består av taggstrålar. Analfenans 3 främre strålar är taggiga. Familjen omfattar 29 släkten med 100 arter. Flertalet är tropiska och utbredda i Atlanten, Indiska och Stilla oceanerna. Några få arter lever i bräckvatten. Längs Europa 9 släkten och 21 arter, varav 4 resp 6 anträffats i nordiska vatten.

Kännetecken: Långsträckt men ganska hög, hoptryckt kroppsform. Färgen på rygg, övre sidor och fenor röda, skära eller brunaktiga. En mörkbrun fläck vid övre delen av gällocket och ibland en mindre sådan vid bröstfenans bas. Stora ögon. Längd och vikt upp till 65 cm resp. över 6 kg.

Utbredning: Söderut i Europa längs hela Atlantkusten och Medelhavet. Azorerna. Utmed Afrikas västkust till Senegal. Madeira och Kanarieöarna. Årsviss i Danmark (flera fynd i Öresund) och kanske i Sverige samt tillfällig i Norge (ända uppe vid Nordnorge).

Förekomst i Sverige: Fläckpagell är sällsynt men nästan årsviss i Skagerack; den blir successivt ovanligare längre söderut i Kattegatt och Öresund. Tillvaratagna fynd från senare år är: Höjens fyr 21/6-1944, vid Hållö, Bohuslän, 3/11-1944, vid Holmen, Bohuslän, 5/1-1960, 3 ex från norra Kattegatt och Skagerack 1961 och Vinga 14/3-1974.

Miljö, flyttning och vanor: Unga fläckpageller vistas pelagiskt i kustnära grundvatten över klippbottnar eller intill klippväggar och vrak ned till ca 35 m djup, medan äldre fiskar lever på 100-200 m-nivåerna. Vintertid drar de ut till havs och djupare vatten, ibland ned till ca 700 m ovan sand- och dybottnar. I nordliga farvatten är flertalet fläckpageller flyttande gäster från sydligare breddgrader. Äldre fläckpageller håller samman i smärre grupper, medan de yngre kan bilda stora stim. Båda åldersgrupperna jagar i ytvattnet.

Föda: Tagghudingar, kräftdjur, blötdjur, små fiskar (ofta långans larver) och alger.

Fortplantning och tillväxt: Leken äger rum i jan-okt beroende av breddgrad och temperatur; vid Brittiska öarna först i sept-okt. Äggen är pelagiska. Tillväxten är långsam. Vid Irland är arten ca 14 cm efter 3 år, 20 cm efter 4 år, 22 cm efter 5 år och 24 cm efter 6 år. Fläckpageller på 41-44 cm är oftast 12-14 år.

Livslängd: 15 år.

Användning: Uppskattad matfisk, som fiskas allmänt inom förekomstområdet.