Øresund Aquarium, Denmark
(Photo: © Johnny Jensen)

 

Du kan sponsra denna sida med din logo + länk.
Här hamnar din logo.

Kolja
Mer bilder
Common names

Ordning torskartade fiskar
Gadiformes
Långsträckta fiskar, vanligtvis med horisontellt långa rygg- och analfenor utmed kroppen. 7 familjer, 76 släkten och ca 414 arter, av vilka 5 lever i sötvatten.

Familj torskfiskar
Gadidae
Flertalet arter har långsträckt, avsmalnande kroppsform och 1 skäggtöm på hakan. 1, 2 eller 3 ryggfenor, 1 eller 2 analfenor. Simblåsa. Flertalet arter lever nära bottnen. 19 släkten med ca 55 arter är utbredda i arktiska och tempererade delar av Atlanten, Stilla oceanen och Norra Ishavet. En tropisk förekomst utanför Colombia. 1 sötvattensart (laken) i norra Euroasien och Nordamerika. I Europa 18 släkten och 26 arter. I Norden 16 resp 24.

Kolja
Melanogrammus aeglefinus

Kännetecken: Liknar torsken men har proportionellt större ögon, mindre skäggtöm, långspetsig främre ryggfena, grå färg, svart sidolinje, svart fläck mellan bröstfenan och sidolinjen samt något urringad stjärt. Ibland uppträder koljan i en brons- eller guldfärgad varietet. Längd upp till 112 cm och vikt upp till 19 kg.

Utbredning: Söderut till Portugal. Österut till Novaja Semlja. I Nordamerika från södra Grönlands och Newfoundlands kuster till Georgia.

Förekomst i Sverige: Koljan är allmän i Skagerack och Kattegatt men sällsynt i Öresund och blott tillfällig i Östersjön.

Miljö: Koljan lever utanför kusterna, där den uppehåller sig ovan och vid sand-, ler- och grusbottnar på 10-200 m djup, ibland ned till 300 m.

Vanor: Ehuru pelagisk livnär sig koljan utefter bottnarna. Den lever såväl enstaka som i stim.

Flyttning: För lek vandrar koljan stimvis ut i Nordsjön eller till Skageracks djupbassänger, där salthalten är större. I nordliga delen av utbredningsområdet flyttar den till kusternas grundvatten om sommaren och till djupt vatten vintertid.

Föda: Främst bottendjur som maskar, bläckfiskar, krabbor, musslor, snäckor, ormstjärnor och sjöborrar; i mindre grad även av pelagiska former som sill, lodda och tobis samt fiskägg och evertebrater. Bottendjuren med slam och dy sugs in i munnen och sorteras där, varefter oätbara partiklar spottas ut.

Fortplantning och tillväxt: Koljan blir könsmogen vid 2-5 års ålder. Leken försiggår i jan-juni, oftast mars-april, i fritt vatten på 50-150 m-nivån. Antalet romkorn hos en 72 cm lång hona var 1.840.000. Hos större honor kan äggen maximalt uppgå till 3 milj. Äggen är pelagiska och ofta flytande i eller strax under vattenytan. De kläcks efter 8-20 dygn, då larverna är ca 5 mm. Ynglen driver om kring med havsströmmarna oftast på 10-40 m djup och uppehåller sig gärna under maneter. De är pelagiska under de första 3-4 månaderna. Först vid 8-11 cm längd, som uppnås under den första hösten, uppsöker de unga koljorna bottnen. Efter 1 år är fisken 15-19 cm, efter 2 år 25-30 cm, efter 4-5 år 40-50 cm, efter 8 år 60-70 cm och efter 10-12 år 75-80 cm.

Livslängd: 20 år.

Status: Koljan är sedan länge utsatt för ett kraftigt överfiske såväl vid och utanför svenska Västkusten som i Nordsjön. Resultatet är sviktande stammar, minskande fångster trots intensifierat fiske och allt mindre medelstorlek. Sällan ges koljor chansen att leva längre än 3 år och bli större än ca 30 cm. Som vanligt när det gäller fiske på internationella vatten är varje i fisket deltagande nation så sniken att rationell fiskevård negligeras.

Användning: Koljan är en av våra allra viktigaste fiskar från ekonomisk synpunkt. Den fångas främst med trål men även med snurrevad och rev. Fångsten uppgick 1983 till nära 2.000 ton till ett värde av drygt 10 milj kr. Arten är även en uppskattad sportfisk, framförallt på de Brittiska öarna.

Med ramar Huvudsida/With frames Main page


Created by Anders Ivarsson
Copywright
© 1997 by Anders Ivarsson
All rights reserved.