Silkeborg, Denmark
(Photos: © Johnny Jensen)

 

Du kan sponsra denna sida med din logo + länk.
Här hamnar din logo.

Mört
Mer bilder
Common names

Ordning karpfiskar
Cypriniformes

Denna ordning är den näst artrikaste av alla fiskordningar. Den består av 6 familjer med 256 släkten och ca 2.422 arter varav flertalet lever i sydöstra Asien. I Europa finns endast 2 familjer med ca 80 arter.

Familj karpfiskar
Cyprinidae
Fiskar med varierande kroppsform, antingen långsträckta eller mer kompakta med hög, rundad rygg. endast 1 rygg- och 1 analfena. Flertalet arter ger ett silverglittrande intryck då de spritter i vattnet eller välver i ytan genom att ljuset reflekteras. Saknar tänder men är i stället försedda med 1, 2 eller 3 rader tänder i svalgbotten och en hornplatta i svaljtaket eller översta delen av matsmältningskanalen. Vidare kännetecknas familjen anatomiskt med en oftast i 2 kamrar uppdelad simblåsa, som står i förbindelse med innerörat och ger en förbättrad hörsel. Hanarna och hos vissa arter även honorna utbildar under lektiden pärlliknande vårtutskott på framförallt huvudets och framkroppens hud. Familjen finns med ca 194 släkten och ca 2.070 arter i Eurasien, Nordamerika och Afrika. Det är världens artrikaste fiskfamilj, men i Europa förekommer endast 9 släkten och ca 80 arter. Samtliga arter lever i sötvatten, men några har anpassat sig till bräckvatten, särskilt i Östersjön.

Mört
Rutilus rutilus

Kännetecken: Den silverglänsande mörten har röda ögon och fenbaser (hos den snarlika sarven är ögat gult eller gulrött. Om andra skillnader se sarven). Kroppsformen varierar hos olika bestånd . Under lektiden har båda könen ett stort antal pärlliknande hudutskott (vårtor) på framförallt huvud och framkropp. De är kraftigast hos hanarna. Mörten blir vanligen ca 20 cm men kan nå 45 cm. Väger sällan mer än 0,5 kg, men vikt upp till 1,4 kg är känd i Sverige, i Finland 2,55 kg. Mörten kan bilda bastarder med sarv, brax, björkna och löja.

Utbredning: I öster till östra Sibirien. I söder till Pyrenéerna. Alperna, Svarta havet och Kaspiska havet samt Kina.

Förekomst i Sverige: Mörten är en av de vanligaste bland Sveriges sötvattensfiskar. Den finns över hela landet och längs Östkusten men överskrider blott undantagsvis 400 m höjd ö h. Den finns t ex i Blåsjön, Jämtland, på 434 m ö h och i Mörttjärn vid Tännäs, Härjedalen, på 752 m samt går undantagsvis upp i björkskogsbältet. I flera sjöar förekommer mörten med "uppströmsbestånd", dvs saknas i nedanför liggande sjöar.

Miljö: Mörten är ej kräsen i fråga om miljö. Den lever i olika slags sjöar, älvar och åar samt i havets bräckvatten men föredrar grunda, vegetationsrika och uppvärmda vatten.

Flyttning: Kusthavets mörtar vandrar om våren för lek upp i floder. Se även under "Fortplantning och tillväxt".

Vanor: Mörten simmar i stim och synes dra omkring i skilda delar av en sjö. Om vintern går den ned på djupen, där den förblir aktiv. Ungefär samma uppförande som vid leken kan ibland enorma stim av mörtar demonstrera också om hösten och förvintern (t ex Snogeholmssjön, Skåne, 12/12-1944) men någon fortplantning sker då förmodligen icke. I en del sjöar visar mörten stora populationsväxlingar. Vid näringsintagandet simmar och betar mörten ofta med långsamma rörelser.

Föda: Består mest av insektslarver men även av snäckor, kräftdjur och växter, t ex vattenpest, slinga, andmat och alger samt tidvis små fiskyngel. Lokalt kan växtdelar dominera dieten. I sjöar med ringa animalisk näring kan alger och detritus utgöra upp till 75% av födan. De betas från horisontella och vertikala underlag.

Fortplantning och tillväxt: Under varma dagar i april - juni, när vattnet är minst 10°, brukar mörtarna skrida till lek, varvid hanarna bildar revir, gärna med ett bevuxet bottenparti som centrum, längs stränderna i sjöar, älvar (t ex Ångermanälven) och bäckar på ett djup av 15-40 cm. Bräckvattnens mörtar vandrar för lek upp i åar och strömmar, varvid hanarna flyttar några dygn före honorna. Leken för ett bestånd pågår 2 till 3 dygn, för en hona 2-4 timmar. Är honan lekvillig, simmar hon till tät vegetation i hanens revir, som besöks av olika honor. Äggläggningen utlöses av att hanen eller hanarna berör honan buk mot buk under en samfälld rusning upp mot ytan, ovan vilken mörtarna kan fortsätta någon decimeter förorsakande ett livligt plaskande. Lekakten tar 1,5-2,5 sek och sker med intervaller av 1-12 min. Den vitgula rommen klibbar fast vid växter och stenar. Rotskott kan på det viset te sig som "undervattensmistlar" fulla av miniatyrbär. En fullvuxen hona har mellan 5.000-200.000 ägg. De är mm-stora och kläcks efter 4-12 dygn. Ynglen ligger först på bottnen, varefter de går samman i stora stim, helst på platser med vegetation. Efter 6 månader har mörten en längd av 4-6 cm, vid 1 år 5-9 cm. Den växer i regel mycket långsamt och dessutom mycket olika beroende av miljö och årsklass. 25 cm kan uppnås efter 5 år, men oftast först vid 9-13 års ålder. Mörtar från 7 olika sjöar visade vid 5 års ålder medellängder mellan 13,4-32,7 cm. Könsmognad uppnås vid 3-5 års ålder.

Livslängd: 25 år.

Användning: Mörten uppskattas numera icke som föda av människor i Sverige men däremot av ekonomiskt viktiga fiskar (särskilt gädda), varför den är av betydelse för fisket. Den används i stor utsträckning som agn, höns- och fiskfoder och fångas med nät, not och mjärdar. Många människor sysslar med mörtfiske och i andra länder utövas sportfiske på mört. I Östeuropa är arten alltjämt av ekonomisk betydelse som matfisk.

Andra namn: Pyn, pjön, skall och skallpyn.

Med ramar Huvudsida/With frames Main page


Created by Anders Ivarsson
Copywright
© 1997 by Anders Ivarsson
All rights reserved.